och brann gjorde det, och glo var vi tvugna till. Metro påstod att n
och brann gjorde det, och glo var vi tvugna till. Metro påstod att nära tvåhundra fick evakueras. Right. Rätt siffra hälften. Nu är jag på väg hem efter en härlig arimanseftermiddag med galet mycket te och hjärtatslisk från han den tatuerade. Chinua achebe till sällskap och hej på dej till gamla bekanta. Jag är vansinnigt kär i stället, jag trivs och känner mig hemma och inser att det är tio år sedan vi började hänga där, jag och de gamla bekanta. Och ja. Nu åker jag till malmö om en timme. Nya, snygga mammalångkalsonger är införskaffade, pengarna jag fick av moster slut. Men hej, jag är tillfreds.
Min julklapp från... mig till mig själv. Love it love it love it
Min julklapp från... mig till mig själv. Love it love it love it! Jag har trånat efter bengt lindbergs adventsfåle i år och dag, och igår blev längtan för stark. Så jag är avsevärt många pengar fattigare och en gjutjärnspålle rikare. Tjoho!
Sylvia Plath
Härligt, att vara produktiv alltså. Idag har jag skolkat, spelat bort 40 kr på poker, spelat lite tetris och mailat lite, snackat skräp på det där messenger. Och inte att förglömma - jag har målat och därmed roddat för den tapetsering som nyss blev klar. Hurra! Hurra!
Matrummets fondvägg är färdig, nu ska listerna målas, och vid taket... Gardinstänger? Fästen? Gardiner? Eh, det kommer. Blir en fåtöljhörna med någon lampa tror jag. Jag vill mest att det ska bli lagligt att sätta upp adventsljusstakarna nu. Men det dröjer ju tio dagar. ynk.
Härligaste kolonistugan på höstpromenaden - Grannlåten heter den (det syns nog inte men det står över dörren). Snacka om att göra skäl för sitt namn! Ljuvligt vint och snett och risigt. Opretentiöst!
Nog för att herr Ryan gjorde mig besviken. Men det är ju HAN, så helt missnöjd kan jag inte vara. Han sjöng fint, och blev charmig i andra halvlek. Men åttaminuters gitarronanisolon betackar jag mig för. Samt töntiga stickade mössor (märk tofsen på skuggbilden). Pinsamt nog nickade jag till (!) de sista minuterna innan paus. För att vara snäll kan jag ju skylla det på att jag är på smällen, men risken är att jag måste pika herr Adams och kardinalerna en aning för tillnickandet. Dock: glimtar fanns, och Sylvia Plath fick mig att gråtrysa. Och: Ryan ÄR Ryan. och det är kärlek bara det. Men tja, tredje spelningen, och jag går inte på en fjärde, jag vill inte veta ifall det kan bli än sämre.
Snart: fotboll och pizza framför tjocktv:n. Med världens bästa snyggo. Nu får grannen besök av sin mor igen.
Matrummets fondvägg är färdig, nu ska listerna målas, och vid taket... Gardinstänger? Fästen? Gardiner? Eh, det kommer. Blir en fåtöljhörna med någon lampa tror jag. Jag vill mest att det ska bli lagligt att sätta upp adventsljusstakarna nu. Men det dröjer ju tio dagar. ynk.
Härligaste kolonistugan på höstpromenaden - Grannlåten heter den (det syns nog inte men det står över dörren). Snacka om att göra skäl för sitt namn! Ljuvligt vint och snett och risigt. Opretentiöst!
Nog för att herr Ryan gjorde mig besviken. Men det är ju HAN, så helt missnöjd kan jag inte vara. Han sjöng fint, och blev charmig i andra halvlek. Men åttaminuters gitarronanisolon betackar jag mig för. Samt töntiga stickade mössor (märk tofsen på skuggbilden). Pinsamt nog nickade jag till (!) de sista minuterna innan paus. För att vara snäll kan jag ju skylla det på att jag är på smällen, men risken är att jag måste pika herr Adams och kardinalerna en aning för tillnickandet. Dock: glimtar fanns, och Sylvia Plath fick mig att gråtrysa. Och: Ryan ÄR Ryan. och det är kärlek bara det. Men tja, tredje spelningen, och jag går inte på en fjärde, jag vill inte veta ifall det kan bli än sämre.
Snart: fotboll och pizza framför tjocktv:n. Med världens bästa snyggo. Nu får grannen besök av sin mor igen.
Skrutt
Ah! Ledig måndag!
Gott om energi som riktas emot drivor av kläder och annat otyg som inte används längre. sju icaklassar hittills med skänk. Nu ska vi bara hitta något ställe att lämna in på.
Det händer en del, annat står stilla och skvalpar. Att i vecka 15 gå och köpa barnvagn är väl inget som smarta rekommenderar. Men får man köpa den för 700 så bör man vara förlåten. En stor kostnad mindre att ligga sömnlös över.
Hugo - jordens finaste skrutt, två veckor gammal.
Att avslappnat läsa en bok upp oh ner i höstvädret ser rogivande ut. Lund, Lund, hem ljuva hem.
Skåne är så vackert!
Jag är en klant.
Kreativt arbete inför festen.
Gott om energi som riktas emot drivor av kläder och annat otyg som inte används längre. sju icaklassar hittills med skänk. Nu ska vi bara hitta något ställe att lämna in på.
Det händer en del, annat står stilla och skvalpar. Att i vecka 15 gå och köpa barnvagn är väl inget som smarta rekommenderar. Men får man köpa den för 700 så bör man vara förlåten. En stor kostnad mindre att ligga sömnlös över.
Hugo - jordens finaste skrutt, två veckor gammal.
Att avslappnat läsa en bok upp oh ner i höstvädret ser rogivande ut. Lund, Lund, hem ljuva hem.
Skåne är så vackert!
Jag är en klant.
Kreativt arbete inför festen.
Gråtcravings
Läget är följande:
jag har störtbölat i över en timme. Orsak? Jag är så helvetes vansinnigt vidrigt sugen på gravlax med gravlaxsås. Jag hade (hulk) seriöst kunnat offra en tå för att få äta det. Men hej hopp, Livsmedelsverket vet bäst, de begränsar mitt liv och gör mig till ett ynkligt hulkande våp med mardrömslika cravings. Vad är det här egentligen? Va? Jag är inte sugen på NÅGONTING annat över huvud taget, vill inte ens dricka vatten, vill bara ha gravlax. Helvetes hormondimma, nu gråter jag igen.
Läge för lite frisk luft med andra ord. leta upp min kärastes(hulk) halsduk, se om jag får på mig hans byxor (eller hur) och traska ut i hösten.
Klasträffen igår var för övrigt (hulk, hulk) över förväntan. Jätteroligt att träffa alla och umgås i normal situation. Om de bara inte hade serverat... laxrullar. Va? ödets ironi. Helvetes jälva (hulk) fan också!
Och det värsta av allt är att Joakim bara skrattar. Kan någon ta honom i nackskinnet? Va? Utsätt honom för veckor utan öl, whiskey och Marabous nonstopmjölkchoklad. Då ska vi se hur happy happy han är. Va!
jag har störtbölat i över en timme. Orsak? Jag är så helvetes vansinnigt vidrigt sugen på gravlax med gravlaxsås. Jag hade (hulk) seriöst kunnat offra en tå för att få äta det. Men hej hopp, Livsmedelsverket vet bäst, de begränsar mitt liv och gör mig till ett ynkligt hulkande våp med mardrömslika cravings. Vad är det här egentligen? Va? Jag är inte sugen på NÅGONTING annat över huvud taget, vill inte ens dricka vatten, vill bara ha gravlax. Helvetes hormondimma, nu gråter jag igen.
Läge för lite frisk luft med andra ord. leta upp min kärastes(hulk) halsduk, se om jag får på mig hans byxor (eller hur) och traska ut i hösten.
Klasträffen igår var för övrigt (hulk, hulk) över förväntan. Jätteroligt att träffa alla och umgås i normal situation. Om de bara inte hade serverat... laxrullar. Va? ödets ironi. Helvetes jälva (hulk) fan också!
Och det värsta av allt är att Joakim bara skrattar. Kan någon ta honom i nackskinnet? Va? Utsätt honom för veckor utan öl, whiskey och Marabous nonstopmjölkchoklad. Då ska vi se hur happy happy han är. Va!
Gossip of the day
Okej. Eftersom djungeltelegrafen och vågen barkar iväg kan jag ju bara dementera att det är ordinär bukfetma taxen dragit på sig. Här kommer någonting för er där ute i den virituella verkligheten att bita i!
Joakims systers Hugo föddes för en vecka sedan, och han har en kusin på jäsning... Chockartat, men succesivt... Mer och mer hurra, mindre skräckslagen panik. Fast det pendlar, vill jag lova. Jag har överlevt veckor av illamående kategori nattbussfylla med en öl för mycket innanför skjorttyget. Jag har klarat provtagningarna, och för några veckor sedan fick vi se ett par centimeter skrutt med pickande hjärta på svartvit skärm. Jag har svalt det faktum att min ekonomi kommer att vara som en tonårsmammas, det vill säga på existensminimum om ens det. Student med sju långa jobbsomrar bakom sig får svälja och gilla läget.
I början på maj är det inte planerat men väl beräknat. Förvirringen är påtaglig men det är trots allt hurra, hurra, hurra! Vi är ju världens bästa par och den blivande fadern har, förutom stålar, rätt fin smak för det där med skodon. Skyll den billiga dollarn för att vi redan har ett antal par importerade miniatyrvans, kopior på den blivande faderns, och moderns med för den delen, drällandes här hemma.
(littleruler.com)
Så, vad tycks, helgens skvaller måhända? Skolan får vänta, jobbet får en sommars välbehövlig paus från mitt tradande. Om allt går väl vill säga. Men det vet man ju aldrig. Jag oroar mig nu, och jag kommer att oroa mig när det springs på stan med folköl. Just nu vill jag mest kunna ha mina vanliga byxor, och jag skulle gärna ta en stor jävla starköl. En helg i Skottland med isvatten - intressant men nära på melankoliskt. Som tur hade jag 16-årig bror till sällskap. Min mamma tycker att jag bara ser fet ut, och det känns sådär. Men visst, uppe i 59 kilo sist jag vägde mig. Och jag har ingen våg här hemma och tänker inte skaffa.
Men visst, livet tar oväntade vändningar. Och jag, jag kräks bara vid lukten och åsynen av brysselkål. Tough shit.
På helgens maskerad kommer jag utklädd till nunna, passande nog.
Det är höst, och vad talar för det mer än löven, fukten och mörkret? Kjelle såklart! Kristian Kjellvander, alltid pålitlig och tydligen nygift. Inget ögongodis men väl örondito:
Lyssna!
Joakims systers Hugo föddes för en vecka sedan, och han har en kusin på jäsning... Chockartat, men succesivt... Mer och mer hurra, mindre skräckslagen panik. Fast det pendlar, vill jag lova. Jag har överlevt veckor av illamående kategori nattbussfylla med en öl för mycket innanför skjorttyget. Jag har klarat provtagningarna, och för några veckor sedan fick vi se ett par centimeter skrutt med pickande hjärta på svartvit skärm. Jag har svalt det faktum att min ekonomi kommer att vara som en tonårsmammas, det vill säga på existensminimum om ens det. Student med sju långa jobbsomrar bakom sig får svälja och gilla läget.
I början på maj är det inte planerat men väl beräknat. Förvirringen är påtaglig men det är trots allt hurra, hurra, hurra! Vi är ju världens bästa par och den blivande fadern har, förutom stålar, rätt fin smak för det där med skodon. Skyll den billiga dollarn för att vi redan har ett antal par importerade miniatyrvans, kopior på den blivande faderns, och moderns med för den delen, drällandes här hemma.
(littleruler.com)
Så, vad tycks, helgens skvaller måhända? Skolan får vänta, jobbet får en sommars välbehövlig paus från mitt tradande. Om allt går väl vill säga. Men det vet man ju aldrig. Jag oroar mig nu, och jag kommer att oroa mig när det springs på stan med folköl. Just nu vill jag mest kunna ha mina vanliga byxor, och jag skulle gärna ta en stor jävla starköl. En helg i Skottland med isvatten - intressant men nära på melankoliskt. Som tur hade jag 16-årig bror till sällskap. Min mamma tycker att jag bara ser fet ut, och det känns sådär. Men visst, uppe i 59 kilo sist jag vägde mig. Och jag har ingen våg här hemma och tänker inte skaffa.
Men visst, livet tar oväntade vändningar. Och jag, jag kräks bara vid lukten och åsynen av brysselkål. Tough shit.
På helgens maskerad kommer jag utklädd till nunna, passande nog.
Det är höst, och vad talar för det mer än löven, fukten och mörkret? Kjelle såklart! Kristian Kjellvander, alltid pålitlig och tydligen nygift. Inget ögongodis men väl örondito:
Lyssna!
