Lilla grisen, lilla lilla grisen...

Till en början: grisen har gått ur tiden.

 93702-8
vila i frid Viggo.

Det är jobbigt att tänka på. Men grisen var gammal och trött och det skulle varit egoistiskt att hålla honom kvar. Han lär å andra sidan vara äldsta herren på bygget han rumstrerar om på nu. Det är inte många grisar som får lov att bli elva år. (you mthfckin meateaters) Jag är glad att han fick en sövande spruta innan de - sköt honom. Så gör man med djur ser ni. Så har man gjort mot alla de djur ni stoppar i flabben. Grisen har levt ett bra liv, med havregrynsgröt om morgnarna och magkliarservice.

Men, det är väldigt jobbigt att se min pappa. Han är uppriktigt förtvivlad, även om beslutet att avliva grisen var gemensamt. Ett husdjur är ett husdjur, må det sedan vara en hund, en katt eller en gris. Det är min pappa som gått upp med grisen på morgonen, det är han som har kliat grisen på magen då han legat framför kaminen.

Livet har sin gilla gång.

Det blixtrar, sambon ropar efter mig. Alltid lika fashinerad av vädrets makter.

I morgon är det jobb igen.


93702-9

Hur skulle man kunna gå och lägga sig? Fantastiskt!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0