Don't you forget about me

Jag kan helt ärligt säga att det jag fruktar mest av allt, det som är min värsta mardröm - det är att bli tjock. Igår såg jag Du blir vad du äter och förfasades över mänskilghetens eventuella framtid. Allmän rösträtt när folk inte ens kan ta hand om sig själva? Håhå jaja. Eh. I tjockisdebatten har jag sagt mitt, men kan ju bara tillägga att det finns en orsak till det mesta. När de zoomade in brudens bristningar på magen klöktes jag.

Sedan såg vi på Sexinspektörerna och förfasade oss över dialekter så förfärliga att programmet fick textas. Jag undrar vad folk får betalt för att pippa i televisionen egentligen. Programmet var för övrigt precis likadant som en engelska förlagan. Herregud vilket referensregister jag har. Patetiskt.

Jag hyser så mycket agg emot allt och alla, kanske skulle börja boxas? När jag fått bukt med vinterns värsta allergiskov som just nu får mig att se ut som något katten släpat in (och kräkt upp) ska jag ta upp springandet. Hög musik och lite ursinne som skall ventileras. Sara säger att man har öronvax av en anledning och att man inte får peta bort det. Det är ju äckligt, Sara!

Eftersom jag och tjocksmock ännu inte ligger i riskzonen för att utveckla fetma skall vi i kväll göra vegetarisk lasagne, baka chocolate chip cookies samt kränga friterade potatisavhyvlingar. Skolan flåsar mig i nacken, jag flåsar tillbaka och det osar unken chiabatta och dåligt samvete i hela lägenheten.

Dagens avsnitt av Sjunde himlen hade jag redan sett och jag kunde därför städa samtidigt.

Fan vad kallt det är!

När började sista minuten-resor kosta 5000 spänn?

Jag har ändå inget pass.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0