Golden lonely

Moneybrothers spelning igår på Tivoli har jag egentligen inga ord värdiga för. Det går inte att beskriva, det var... Nära två timmars jubel, det var sexuellt - blåset och Gustafs fotarbete (dirty!), Och, Han, ja, alltså, så tonårigt smygkåt har jag inte varit (på en artist, folk, ni vet) på år och dag. Så vansinnigt medveten om sin attraktion, så svettigt fysiskt vansinnigt oanständig i hela sin uppenbarelse, gud vad jag behövde det här! Att få tonårsskrika mellan apelsinjuiceklunkarna, fånflina och med taxmått mätt riva haket, det vill säga lyfta fötterna från golvet. Jag är hemligt och som vanligt förälskad i konstellationen och situationen och njuter fortfarande. Tack! Tack, tack, tack!

Söndag med plikter, jag vet vad jag borde och jag ska göra det. Snart.

Nu går jag och köper jäst och såpa.

Och sen skottar jag fram den öppna spisen bakom alla jävla lådor. Nu åker de upp på vinden! satan i helvete vad jag dels svär, dels har disciplinära problem.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0